Parker och grönområden

I Atsaleapuisto park, som ligger längs Riihimäki Vahteristo friluftsled, finns en barriärfri långskogsstig, där du kan vila på bänkarna på utsiktsterrassen. Parken är också omgiven av traditionella långa träd. Området kan ses ovanifrån från Helge Hirvinens landskapstorn, som gjordes av konstnären Juha Pykäläinen.

Kolla in informationsskylten i området.

Atsaleapuisto park grundades 2011 av Helsingfors universitet och staden Riihimäki. Cirka 200 azaleor har planterats i området och målet har varit att hitta framgångsrika sorter i Finland.

Buskarna i parken kommer från korsningar som startade i början av 1990-talet. De bästa av korsningarnas avkommor planterades i den sumpiga skogen i Vahteristo. Andra examensorter är Salo, Jyväskylä, Helsingfors Vik och Kuopio.

Blomningstid för azalea

Blomningstiden för parkazalean är cirka tre veckor. I Vahteristo blommar azaleorna i början av juni, vanligtvis fram till midsommar. Du kan ta dig dit från parkeringen till friluftsområdet Uhkola, varifrån det är cirka 300 meter till parken längs friluftsleden. I området måste man gå längs byggda vägar för att skydda ytrotade azaleor.

Se platsen för Atsaleapuisto park på kartan.

Foton av Jenniina Nummela

Bad Segeberg park ligger i nordöstra hörnet av Peltosaari. Mitt i parkområdet finns en damm och en träbro och bänkar. I juni 1926 öppnades en simhall på platsen. Simanläggningen i Peltosaari upphörde att fungera efter att Urheilupuistos nya simbassäng stod färdig 1955. Byggandet av den nuvarande parken började på 1970-talet. Parken är uppkallad efter staden Bad Segeberg i Tyskland, som sedan 1954 är en av Riihimäkis vänorter.

Se läget för Bad Segeberg park på kartan.

Foton Riihimäki stad

Riihimäki kommun började renovera ryteikko på plats till Opistopuisto på 1930-talet. Områdets norra ände avsattes som en utbildningspark för folkskoleelever och där planterades tjugo olika trädslag, inklusive alla Finlands ädelträd: ek, alm, ask, lind och lönn.

Under vinterkriget ville man placera hjältens kyrkogård på en mer central plats i staden än den egentliga Riihimäki-kyrkogården. Kauppala donerade den södra delen av Opistopuisto för detta ändamål i januari 1940. Hjältens kyrkogård ritades av arkitekten Viljo Rewell. År 1948 avtäcktes hjältestatyn i granit, snidad av skulptören Kalervo Kallio. Hjältens kyrkogård övertogs helt av församlingen 1954.

När Finland fyllde 50 år fick parken namnet Itsenäisyydenpuisto. 1986 planterades Itsenäisyydenkuusi i parken, som är en klon av den ursprungliga granen i Helsingfors.

Trädarter i Independence Park

1.  Douglasgran är det vanligaste barrträdet i bergen i västra Nordamerika. Den kan leva i mer än 1000 år och under denna tid kan den växa till mer än 100 meter hög. Den längsta douglasgranen är 115 meter lång och tillsammans med den gigantiska redwooden är den den längsta trädarten i världen. Douglasgranar är vanligtvis 50-70 meter höga och även om trädet trivs bra i södra Finland blir det bara 25-30 meter här.
2. Växer i bergsområdena på Balkan på en höjd av 1600-2000 meter med makedonsk tall De 7-10 cm långa barrarna fästs på dvärggrenarna i klasar om fem barr, på en vanlig tall sitter de i par. Makedonsk tall är smalt konisk i toppen. I sitt ursprungliga växtområde växer den makedonska tallen till en höjd av 27-34 meter, men den är betydligt kortare här. Makedonsk tall är sällan så hög som de tre exemplaren i denna park i Finland.
3. Skogslönn bildar inte skog i Finland, men den finns på näringsrika, lundliknande platser i hela södra Finland. När den odlas trivs den i Mellersta Österbotten och ända till Norra Karelen. När trädet är ungt växer det väldigt snabbt, men när det blir äldre avtar tillväxten. Lönn lever vanligtvis upp till 150 år gammal. Finlands största lönn som växer i Åbo är 32 meter högt.
4. oktober är från sydvästra delen av USA. I naturen blir den upp till 50 meter, men som parkträd förblir den vanligtvis 15 meter lång. De horisontella grenarna växer i regelbundna lager, oftast ner till marken. Trädet är långsamt växande, men kan bli upp till 400 år. Okakuusi är mycket resistent mot föroreningar och trivs i svettiga sandjordar. Trädet tål inte skuggning och har blivit populärt som ett enda träd i parker och trädgårdar.
5. Hagtorn; Åbo Akademiprofessor Pietari Kalm gjorde 1748-51 en växtinsamlingsresa till Nordamerika och förde därifrån till Finland bl.a. häckhagtorn. Från Akademiens trädgård har denna sydöstra kanadensiska art spridit sig över hela Finland och är vår populäraste häckväxtart. Hagtorn är blygsam när det gäller var den växer, men trivs bäst på soliga platser.
6. Park lehmus är en korsning mellan skogslärk och stor lövlärk. Det är den vanligast odlade lindarten i parker och vägkanter. Puistolehmus har en regelbunden konisk bred förgrening. Barken på unga lindar är gråbrun, men hos äldre är den nästan svart och har längsgående åsar. Linden kan leva upp till 800 år i Finland. Ett gammalt träd är vanligtvis ihåligt, men kan hålla i århundraden som det står. Den längsta linden i Finland växer i Savitaipale och är 30 meter hög.
7. Aska är, tillsammans med alm och lind, det största lövträdet i Finland. Individen som växer i bottenhållaren är 33,5 meter lång. Sommaren i Finland är för kort för ask, precis som för ek, är förekomstområdet för båda träden begränsat till södra kusten söder om Björneborg-Tavastehus-Lahtis-linjen. Saarens krona är rund och ganska gles. Grenarna är upprättstående, grenarna styva och tjocka. Aska är till besvär inte bara klimatmässigt utan även marken, den trivs bäst i kalkstensområden.
8. Från den serbiska granen växer vilt endast i ett smalt område i Dinariska alperna på ca 1000-1500 meters höjd. Före istiden fanns arten över hela Europa, och det mesta av bärnstenen har bildats av det fossila hartset från det serbiska alträdet. I det vilda blir trädet upp till 40 meter högt, men när det planteras stannar det vanligtvis på 15 meter. Serbisk gran är mycket motståndskraftig mot föroreningar och damm, så den har blivit populär i stadsplanteringar. Den serbiska granen är mycket smalväxande.
9. Självständighetsträd har odlats från frön från Helsingfors självständighetsträd.
10. Sibirisk tall växer vilt i norra Ryssland och Sibirien. I Finland blev den populär redan på 1800-talet i herrgårdsparker och på gårdarna till stora lanthus. Det märks på den buskiga och ofta grenade toppen. Sibirisk gran lever inte mer än 150 år. Unga träd kräver skydd av skuggträd, så planen är inte lämplig för plantering på öppna gräsmattor. I naturen blir trädet 40 meter, men de träd som planterats i Finland förblir 20-25 meter långa.
11. tammi är det vanligaste trädslaget i centraleuropeiska lövskogar, men i Finland finns ekskogar bara i sydvästra skärgården. Vid plantering är eken framgångsrik även i mellersta Finland. De äldsta ekarna i Centraleuropa är cirka 2000 år gamla, men finska ekar är bara 600-700 år gamla. Gamla ekar är mycket tjocka. Finlands rekordek i Piikkiö har en omkrets på inte mindre än 766 cm i brösthöjd. Det breda, runda taket reser sig inte högre än 30 meter här. Grenarna är tjocka och knöliga. Ek kräver mycket ljus och växer bäst i näringsrika, lerbaserade dungar.
12. Fjällalm växer i södra Finland som ett mycket sällsynt lundträd. Vilda trädindivider är skyddade. En besläktad art, pennalmen, är till och med ovanligare än fjällalmen. Båda arterna finns i Etelä-Häämee. Finlands största alm är ett 39-meters träd som växer i Tammisaari. Almens grenar äro snett uppåt. Bergalm är ett snabbt växande träd när det är ungt, som kan bli upp till 300 år.
13. I det vilda idegran växer bara på Åland, där den vanligtvis förblir buskig. Den vilda idegranen har tämjts. Idegran trivs bäst i fuktig, kalkrik jord. Den tål skuggning mycket bra men är känslig för frost. Idegran är ett mörkgrönt, tätt växande barrträd. De största idegranarna i Europa har en höjd på 15 meter och kan bli upp till 1500 XNUMX år.
14. Bergsrönn är den vanligaste hängande varianten skapad genom en bakgårdsmutation. Prover som växer i parker ympas på den parimetriska stjälken på en vanlig rönn. De vilda skotten från basen måste avlägsnas. Trädet kan formas genom att trimma grenarna. Bergsrönn tolererar torka, vind och skuggning bra. Den är ganska kortlivad, vanligtvis mindre än hundra år gammal. Höstfärgen på trädet är vackert röd.
15. Berg tall är hemmahörande i bergsregionerna i Central- och Sydeuropa. Det är vanligtvis lågt och buskigt växande, sällan växer en stam. Arten används mycket för att täcka klippor och sluttningar, eftersom den trivs bäst på soliga platser. På grund av sitt fjällhem trivs fjälltall även i södra Lappland i Finland.

Foton av Teemu Virtanen

Jukka Jalonens park var tidigare känd som Keskuspuisto. Den ligger i området mellan Valtakatu, Pohjoinen Rautaitenkatu och Kauppakatu. Parken fick namnet Jukka Jalonen-parken hösten 2019. Det finska herrlandslaget i ishockey vann världsmästerskapet under ledning av Jalonen från Riihimäki våren 2019 och staden ville hedra Jalonens prestationer inom ishockeyn. världen genom att namnge parken.

Parken renoverades hösten 2018, då staketen kring dammen togs bort och det blev möjligt att vara vid vattnet. Parken har en mycket populär lekplats, ett picknickbord och en öppen gräsyta. Trappstenar leder till dammens ö och under sommarsäsongen finns en fontän i dammen. Ön har också Riihimäki stads R-logotyp.

Soundscape arbete

Vid parkens officiella namnceremoni i februari 2020 avtäcktes ljudbildsverket. Verket består av en högtalare som avger det förtätande ljudbilden från en hockeymatch, och en guldgraverad puck som påminner om en topptränares prestationer. Ljudbilden designades av designern Paula Susitaival och ljudteknikern Teemu Korpipää.

Se var Jukka Jalonen park ligger på kartan.

  
Foton av Jenniina Nummela och Niina Rimpiläinen

Kastanjapuisto park är en populär picknickpark alldeles intill köpcentrumen Atomi och Neutroni i hörnet av Eteläinen Asemakatu och Kulmala puistokatu. Parken har en damm och bänkar i gräsområdet.

Se var Kastanjapuisto park ligger på kartan.

Bilder av Niina Rimpiläinen

Kirjastonpuisto park ligger framför Riihimäki bibliotek mellan Kauppakatu och Kauppakuja. I renoveringen av parken 2020 öppnades framsidan av biblioteket som ett torg till parken. Torget har gott om sittplatser och de fleråriga planteringarna glädjer förbipasserande under hela året. Belysningen i parken är upplevelserik. Den reducerade spricktypsnittet bokstaven K, som symboliserar bibliotek, kultur, språk och nation, projiceras på bibliotekets klockvägg. Vid mörkrets inbrott "väcker parken till liv".

Ett erfarenhetsverk

Du kan uppleva Kirjastonpuisto parks upplevelseverk varje dag efter solnedgången, på jämna timmar fram till slutet av februari. Sista föreställningen på kvällarna är kl 21.00:XNUMX. Verket består av ljus och ljud och berättar kommunikationens historia, från grottmanstal till trådlös digital kommunikation. Designern av upplevelsestycket, Esa Horttanainen, har tagit med sig de viktigaste mänskliga kommunikationssätten till parken.

Se var Kirjastonpuisto park ligger på kartan.

   
Foton Riihimäki stad, sommarbilder av Niina Rimpiläinen

Lounaspuisto park, på nordöstra sidan av biblioteket, är en mångsidig central park, som, som namnet antyder, är en bra picknickplats. I 2020 års renovering byggdes ett aktivitetstorg i Lounaspuisto med pingisbord och plats för till exempel petanque. Dessutom har några av borden i den stenlagda loungen en spelplan. Du kan låna pingisracketar och bollar, schack- eller schackpjäser, mölky eller petanque för spel på bibliotekets sportlånekontor.

Se platsen för Lounaspuisto park på kartan.

Bilder av Niina Rimpiläinen

Kolmiopuisto park ligger i korsningen av Tavastgatan och Valtakatu. Det finns en fontän i parken under sommarsäsongen. Under vintersäsongen är parken dekorerad med trädljus.

Se var Kolmiopuisto park ligger på kartan.

Foto Jenniina Nummela och Niina Rimpiläinen

Utställningsparken ligger intill Finlands glasmuseum och Finlands jaktmuseum i norra änden av Tehtaankatu. På 90-talet började man anordna gårdsmässor i området och från den tiden har utställningsparken två dammar, planteringar och olika beläggningslösningar. På 2000-talet fungerade området som scen för evenemanget Riihimäki Rock, och senare har evenemanget Rauta ja Petroli bland annat anordnats i parken. Det finns en lekplats i den norra delen av parken.

Se platsen för mässområdet på kartan.

 
Bilder av Niina Rimpiläinen, flygfoto av Kimmo Haapanen

Riihimäki Perhospuisto park ligger i Juppala-distriktet i parkområdet som gränsar till Untolantieh, Paavolantie och Petsamonkatu (Linjapuisto) nära Riihimäki travbana. Syftet med parken är att göra det möjligt att fritt beskåda finska fjärilar i ett ängsliknande landskap, som i huvudsak omfattar en lekplats.

Perhospuisto park renoverades 2020–21. Utöver lekplatsen med fjärilstema har nöjesparken nu träningsutrustning, en balansbana, en hänggunga och ett picknickbord. Renoveringen förbättrade också fjärilarnas livsvillkor genom att diversifiera växtarterna. Planteringar i parken fokuserar på matväxter för fjärilar. Dessa inkluderar nässeltillväxten som upprätthålls i ängsområdet, som är en viktig födokälla för larverna hos flera olika fjärilsarter.

Parkens yta är cirka 2,5 ha och den är nära besläktad med parken och det privata hemområdet på cirka 20 hektar. Ett 20-tal olika arter av de vanligaste fjärilsarterna har hittats. De mest spektakulära fjärilarna, som damselfly, tistel och amiralfjäril, finns i parken på sensommaren, men redan på försommaren finns det mycket att se i parken. Dessutom kan du lyssna på gräshoppornas konsert.

Det finns guidetavlor i området som berättar om fjärilarnas liv. De fjärilsarter som förekommer vid olika tidpunkter på sommaren visas på tabellen med färgbilder.

I augusti 2023 fick parken utmärkelsen Grön Flagg, som delas ut till välskötta och skötta grönområden.

Fjärilsdiktspår

Våren 2022 öppnades en fjärilspoesistig i parkens naturområde. Längs stigen kan du hitta fjärilsdikter av lokala poeter. Nu har även en nätversion av diktspåret publicerats. Dyk in i en värld av blommor och fjärilsdikter: Poesiresa till Perhospuisto park – Riihimäki Perhospuisto parks poesistig på nätet.

Se platsen för Perhospuisto park på kartan.

  
Bilder av Niina Rimpiläinen

Piikinmäenpuisto park ligger i Piikinmäki, i området mellan Etelan Viertotie och Kulmala puistokatu. Parken har Gritbird-träningsutrustning och träningstrappor, samt en lekplats med en fartfylld karusell. Piikinmäenpuisto park byggdes hösten 2022.

Se var Piikinmäenpuisto park ligger på kartan.

Bilder av Niina Rimpiläinen

Rautatienpuisto park är den äldsta parken i Riihimäki. Dess konstruktion började på 1850-talet. Parken ligger mellan tågstationen och centrala staden. Parken är en trevlig och fridfull oas med gamla trädplantager och bostadshus. Riihimäki stadsmuseum ligger i parken. Områdets västra kant domineras av Riihimäkis centralkyrka.

Se platsen för Rautatienpuisto park på kartan.

Foton av Jenniina Nummela, förutom stadsmuseets foto av Teemu Virtanen.

Urheilupuisto park är känd för sin skönhet. På området finns ett stiligt vattentorn som kallas Vesilinna vattentorn och på den övre plattformen finns en restaurang med utsikt under sommaren. En pool, inomhuspool, sporthall och friidrotts- och fotbollsplaner finns i parken. Idrottsparken är också platsen för den internationella vildmarksmässan.

Se platsen för Urheilupuisto park på kartan.

Foto av Niina Rimpiläinen

Kokonkatu hundpark ligger intill Istuinkivi bro i Kokonkatu i en vacker koivik. Parken har separata inhägnader för små och stora hundar. Det finns även en parkeringsplats bredvid (1 timme med parkeringsböter).

Se platsen på kartan.

Foto Riihimäki stad

Hundparken i Peltosaari ligger i hörnet av Hj Elomaa och VI Oksanen. Parken har separata inhägnader för små och stora hundar. Det finns vindskåp vid ingångarna till hägnen, så att du säkert kan släppa ditt husdjur och gå in i parken i fred från andra hundar.

Se platsen på kartan.

Foto Riihimäki stad

Företag från Riihimäki sponsrar en hundvänlig, renare och bekvämare Riihimäki. TiksPacs 15 ställ för hundbajspåsar är placerade i olika delar av Riihimäkis parker och längs stigarna. Man kan ta med sig företagssponsrade hundbajspåsar från montern och parkarbetarna fyller på påsarna på montrarna under soprundorna.

Se ställplatserna på kartan.

Hundbajsskräpet är utomhussoporna i ett litet hus, där ägaren till skräpet har gett tillåtelse för förbipasserande hundutövare att tappa bajsen som plockats upp i hundbajspåsen. Riihimäkborna har möjlighet att ansöka om gratis klistermärken för hundbajsavfall från Informationscentralen. Mer information på koirankakkaroskis.fi.