Kontakt
Kontakt
Konttinen Marjo-Kaisa
Välfärdssamordnare
Uppgiftsområdet Bildning och välfärd
Barnvänliga Riihimäki
Staden Riihimäki fick våren 2023 det barnvänliga kommunens erkännande av Unicef.
Med verksamhetsmodellen Barnvänlig kommun främjar Riihimäki förverkligandet av barns rättigheter i staden. I praktiken innebär detta till exempel att
- barn behandlas lika som invånare i kommunen,
- barn ingår i planering, utvärdering och utveckling av tjänster,
- alla barn garanteras lika möjligheter att delta,
- beslutsfattande använder barns och ungas kunskap om sin egen vardag och
- barnets rätt till en tillräcklig del av samhällets resurser återspeglas i kommunens budget.
Det är hit du kommer till Unicefs träningskalender, utbildningarna är öppna för alla och kostnadsfria. Även företag och föreningar i Riihimäki bör dra nytta av utbildningen.
Vad gör vi för att säkerställa att barns rättigheter förverkligas?
-
För att öka barns och ungas deltagande har Riihimäki ett regelbundet och aktivt fungerande ungdomsråd, som har tillräckliga resurser att agera och rätt att närvara och tala vid fullmäktiges och styrelsers möten.
Även skolans elevråd och deras styrelser är en viktig garant för barns och ungas delaktighet. Varje skola i Riihimäki har en fungerande elevkårsstyrelse.
Tack vare det barnvänliga kommunarbetet har Riihimäki även ett barnparlament, där barn kan uttrycka sina åsikter och påverka planeringen och utvecklingen av kommunens verksamhet.
Att stärka inkluderingen innebär också att öka förståelsen hos vuxna som arbetar med barn och ungdomar om kamratrelationer och olika gruppfenomen. Riihimäki stads ungdomstjänster och den finska hobbymodellen anordnar gruppaktiviteter och öppna aktiviteter, vars mål är att unga möts och att ingen lämnas ensam.
Inom förskoleverksamheten organiseras känsloklubbar för att öka och stärka barns vänskapsband. Barn är involverade som aktörer när sponsoraktiviteter organiseras för förskole- och grundskolebarn.
-
Den lokala läroplanen för Riihimäki grundutbildning uppdaterades med hänsyn till barnets rättigheter hösten 2024.
Målet är att utveckla skolornas verksamhetskultur så att barns och ungas rättigheter och delaktighet beaktas ännu bättre. Det är viktigt att varje barn och ungdom känner sig inkluderad i skolgemenskapen, känner att de är välkomna och att de hör hemma. Eleven ska kunna delta i diskussionen kring sina egna studier och skolgång och påverka de beslut som rör dem. Han är trots allt huvudpersonen i sin egen skolgång och expert på sitt lärande.
Skolan erbjuder barn och unga olika sätt att öva på delaktighet och påverkan. Eleverna deltar i utvecklingen av skolan i sin egen undervisningsgrupp och bland annat i studentkåren, samhällsstudiestödsgruppen och stödjer elev- eller fadderverksamhet. När vi överväger hur studiestödet ska organiseras ser vi till att barnet och den unge i mötet får en genuin möjlighet att uttrycka sin egen synpunkt, vilket också finns nedtecknat i PM och pedagogiska handlingar. I skolan är främjandet av dessa mål en uppgift för varje vuxen som arbetar med barn och unga.
-
I Riihimäki kommer en tydlig modell och skriftliga instruktioner för individuell bedömning av barnets bästa att utvecklas inom förskoleundervisningen och grundutbildningen under 2024–2025. Modellen och instruktionerna är utarbetade specifikt för lärare och förskolepersonal som förbereder och fattar administrativa beslut om enskilda barn. Modellen innehåller åtminstone en beskrivning av beslutsprocessen, en mall för samrådsformulär och instruktioner.
Genomförandet av barnets bästa i enskilda beslut, såsom beslut om förstärkt stöd eller särskilt stöd, innebär till exempel att barnet eller den unge och dess vårdnadshavare involveras i beslutsprocessen från början till slut, det vill säga i början av förberedelserna. , förberedelse, ikraftträdande av beslutet och övervakning. Synpunkter från barnet och dess vårdnadshavare hörs, antecknas och beaktas när ett beslut fattas. Syftet är att man verkligen lyssnar på barnet eller den unge på ett sätt som passar deras ålder och utvecklingsnivå. Barnets bästa innebär inte att beslutet i alla situationer överensstämmer med barnets eller dennes vårdnadshavares synsätt, utan att hans synpunkt beaktas. Barn och vårdnadshavare ska också förstå beslutsprocessen, det vill säga hur barnets bästa har bedömts och beaktats vid beslutsfattande samt hur beslutet motiveras. Bedömningen av barnets bästa görs tillsammans av ett multiprofessionellt team.
Barnets intresse ska prioriteras i alla beslut som rör barn under 18 år. Beslutet ska också motivera hur barnets bästa har beaktats. Alla yrkesverksamma som är involverade i beslutsprocessen måste förstå att barnet har rätt och möjlighet att uttrycka sin egen åsikt. Modellen och instruktionerna hjälper lärar- och förskolepersonalen att agera konsekvent och på samma sätt när de bedömer barnets bästa.
-
Våren 2024 färdigställdes stadens övergripande verksamhetsmodell och riktlinjer för förebyggande och ingripande av mobbning, diskriminering, olämpligt beteende och illegal verksamhet. Målet är att det ska bli så lite mobbning som möjligt. Varje enhet, som skolor, daghem och ungdomsgårdar, tar fram en egen verksamhetsmodell utifrån modellen, hur just denna enhet arbetar för att förebygga mobbning, diskriminering och olämpligt beteende och när det kommer fram. Verksamhetsmodellen kommer att införas i stadens skolor och förskoleenheter under läsåret 2024–2025.
I modellen ligger den största vikten på förebyggande, så att barn och unga kan befinna sig i en miljö som stärker gemenskap, sällskaplighet och framstegen i samspelsförmåga. Instruktioner för ingripande och åtgärder när olämpligt beteende har blivit uppenbart registreras i modellen. Uppföljningsåtgärder definieras även för situationer där tidigare åtgärder inte är tillräckliga.
Aktiviteter enligt Fair Riksu-modellen är ingjutna i Riksu Reiluksi-projektet i skolans ungdomsarbete, särskilt när det gäller arbetet mot mobbning. Dessutom stärker Pro Koulu och Pro Vaka aktiviteter den positiva atmosfären och lärandet och undervisningen av positivt beteende i skolor och småbarnsfostran.
Verksamheten stödjer barns och ungas välmående, ökar gemenskapskänslan och ökar kompetensen hos vuxna som arbetar med barn och unga i att förebygga och hantera mobbning. Tidiga och planerade insatser vid mobbning ökar allas välbefinnande, vilket förebygger många beteendeproblem. Utvecklingen av verksamhetsmodellen började med tre rådsinitiativ som föreslog åtgärder för att komma till rätta med mobbning.
-
Under läsåret 2024–2025 kommer personalen på varje förskoleenhet och skola att införa läromedel för mentalt välbefinnande och emotionell utbildning, till exempel skicklighetsmärket Good Mind. Småbarnsfostran och undervisningsverksamhet anordnar ett evenemang och/eller utbildning med anknytning till psykiskt välbefinnande en gång om året i samarbete med andra aktörer. Verksamhetsmodellen Pro Vaka och Pro Koulu kommer att implementeras som en pilot i fyra enheter 2024, vilket ska utveckla en verksamhetskultur och positiv pedagogik.
Målet är att gruppering och känslor regelbundet är en del av barns och ungas vardag. Förändringen av verksamhetskulturen (Pro Vaka och Pro Koulu) stärker den positiva atmosfären, vilket gör att barn och unga trivs och mår bättre på dagis och skolor.
Med dessa åtgärder stödjer vi barns och ungas välbefinnande, förebygger marginalisering och ensamhet.
-
Vi vill säkerställa att barnens uppväxtmiljö stödjer barnets rätt till sitt eget språk och sin kultur och att integreras i det omgivande samhället.
I Riihimäki är syftet att tillgodogöra sig och integrera barn och unga som flyttat till landet i en aktiv del av samhället. Kunskaper om sitt modersmål och sin kultur samt att lära sig det finska språket spelar en viktig roll i detta.
I Riihimäki ses undervisning i sitt modersmål som meningsfullt, eftersom det är känt för att stödja utvecklingen av identitet och lärande. Grupperna för modersmålsundervisning läsåret 2024–2025 är ukrainska, ryska och vietnamesiska. Finska minoritetsspråk, romska och samiska, kan studeras som en del av ditt modersmål 2 timmar per vecka. Syftet är att öka medvetenheten om möjligheterna att lära ut sitt eget modersmål bland skolor och föräldrar.
Sett till folkmängd har Riihimäki ett av de största ukrainska samhällena i Finland. Av denna anledning är aktiviteter relaterade till barn och ungdomar med ukrainsk bakgrund särskilt aktuella. Samma mål som förbättrar jämställdheten gäller förstås alla barn och unga som invandrat till landet.
Målet med skolplatsplaneringen är att jämnt placera barn med invandrarbakgrund i alla skolor i Riihimäki. Det är så vi förebygger social segregation, d.v.s. differentiering. På så sätt har barn och unga också goda möjligheter att få finska vänner och deras finska språk utvecklas snabbt.
Vi utvecklar en läroplan för finska som andraspråk, det vill säga S2-undervisning. Skolor får stöd för att utvärdera lärande och färdigheter hos elever som studerar S2-läroplanen. S2-läraren kommer att undervisa på tre skolor läsåret 2024-2025.
Samarbetet mellan förberedande utbildning och grundutbildning utvecklas så att de som invandrat till landet får likabehandling i sin skolgång, oavsett skola. Den förberedande undervisningens mål och praxis blir bekanta för alla förberedande lärare vid de månatliga lärarträffarna. Så förenas stadens förberedande utbildning. Eleverna erbjuds möjlighet att lära känna sin framtida skola redan under förberedelseklassen.
Inom alla enheter för förskoleundervisning och förskola finns det veckovisa Suomi-klubbar som leds av en lärare eller en sjuksköterska. Suomi-kerho vänder sig till barn vars språkkunskaper behöver utvecklas särskilt.
Staden anordnar öppna, kostnadsfria och lågtröskelaktiviteter för barn och unga på varje skola, där invandrare och infödda finländare samarbetar. De största invandrargruppernas språk beaktas vid information om hobbymöjligheter, men deltagande i hobbyverksamhet kräver inga kunskaper i det finska språket.
Riihimäki stads integrationstjänster vägleder och stödjer barn som söker fritidsintressen, och integrationstjänsterna har ett nära samarbete med föreningar och idrottsföreningar. Ungdomsservice anordnar lägerverksamhet för invandrarbarn och unga.
För att stödja föräldraskap kommer vi att starta en kamratstödsgrupp för föräldrar med ukrainsk bakgrund hösten 2024.
Mer information
-
I Riihimäki ansvarar det barnvänliga kommunutvecklingsarbetet för den samordningsgrupp som inrättades våren 2020.
Hannele Saari, ordförande i samordningsgruppen, representant för stadsstyrelsen
Arja Tylli, vice ordförande i samordningsgruppen, representant för utbildnings- och välfärdsnämnden
Mikael Aalto, representant för ungdomsrådet
Lyti Aaltonen, Vitalitetssektorn, Ansvarsfull kulturproducent
Mirva Harju, administration och koncernavdelning, kommunikationsexpert
Arja Hietanen, teknisk avdelning, transportsamordnare
Petri Hirvonen, förvaltning och koncernavdelning, förvaltningsdirektör
Niina Honko, utbildnings- och trivselssektorn, bibliotekschef
Saila Karppinen, förskoleexpert
Liisa Kauppi-Haarma, Utbildnings- och välfärdssektorn, ledande expert inom lärande och skolstöd
Marjo-Kaisa Konttinen, kultur och välmående industri, trivselsamordnare, sekreterare i samordningsgruppen, Unicefs kontaktperson
Marko Laitinen, utbildnings- och välfärdssektorn, ungdomstjänstchef
Tiina Mammelä, representant för vitalitetsnämnden
Milla Nikkinen, Riihimäki föräldraförening, representant för föreningarna
Veera Nurmo-Jousmäki, verkställande direktör, Kanta-Tavastland välfärdsområde
Mimmu Pietilä, tekniskt område, sportplanerare
Marisa Tanner, administration och koncernavdelning, integrationsspecialist
Sari Tenni, institutionen för utbildning och välfärd, biträdande rektor för Community College och grundläggande konstutbildning
Minttu Vettenterä, Riihimäki Erytiset ry., företrädare för föreningarna
Erika Virman, Riihimäki evangelisk-lutherska kyrkan, ungdomsarbetschef
Janina Vuorinen, vitalitetssektor, planarkitekt
På bilden medlemmarna i samordningsgruppen Barnvänlig kommun som deltog i det nära mötet i december 2022. -
-