Lärlingstid

Studentinskrivningen i grundläggande utbildning och förskoleutbildning består av tre olika delar:

1. Beteckning av närskola (grundskolelagen 6 §). Riihimäkis förskolegrupper och skolor tar emot elever vars hemkommun är Riihimäki.
2. Urval för betonad musikundervisning (musikklass) (grundskolelagen 28 §).
   Eleven kan ansöka om inriktning på undervisning (musikklass). Urval till musikklassen görs utifrån antagningsprov. En musikklass inrättas om minst 16 elever som godkänts på antagningsprovet börjar undervisa. Prioriterad elevinskrivning inkluderar även eventuellt anordnande av skjuts i enlighet med skolskjutsregeln (en elev som väljs till musikklassen kan ha rätt till skolskjuts).
3. Urval till gymnasieskola (grundskolelagen 28 §)

I grundinskrivningen bildas grundutbildningens första klasser och förskoleundervisningens grupper utifrån följande kriterier presenterade i prioritetsordning:

1. Samhällsskola:
   Utbildningsanordnaren bestämmer elevens lokala skol-/förskoleplats utifrån adressuppgifterna i folkbokföringen. Det kan vara något annat än den fysiskt närmaste skolan eller förskolan. Den förskoleplats som erhålls avgör inte barnets skolplats när grundutbildningen påbörjas. Målet är att lärargruppsstorlekarna mellan olika skolor ska vara så jämna som möjligt. Undervisningsgruppsstorlekar följer utbildnings- och välfärdsnämndens beslut (27-2021-12, XNUMX §).
2. Syskonbas:
   I grundskoleplaceringen av 1:a klassar beaktas skolplaceringen för syskon som går i 1:a eller 2:a klass, boende på samma adress, enligt adressuppgifterna i elevens folkbokföring (exkl. syskonets musik). -fokuserad undervisning, behov av lärandestöd eller annat särskilt skäl). Här beaktas endast grundskoleplatser.
3. Annan speciell grund:
   Enligt andra vägande kriterier, t ex på grund av hälsa, behov av lärandestöd, behov av s2-utbildning.

Utbildningschefen beslutar om primärplats för undervisning av grundskoleelever eller om ändring av den, samt beslutar om elevantal, om elevantalet överstiger de maxantal som Utbildnings- och socialstyrelsen fastställt för undervisningsgrupper. Motsvarande beslut angående förskoleundervisning fattas av förskolechefen.

Lärargruppens storlek kan överskridas med 10 % genom beslut av utbildningschefen eller förskolechefen endast av särskilt vägande skäl. Rektor verkställer elevundervisningen för vederbörande skola, om inte utbildningsområdets delegationsregel uttryckligen föreskriver annat. Beträffande förskoleundervisningen tilldelas förskoleplatsen av förskolechefen.

De maximala gruppstorlekarna för förskole- och grundutbildning minskas steg för steg

Utbildnings- och välfärdsnämnden har beslutat (27 januari 2021, paragraf 12) att de maximala gruppstorlekarna i förskole- och grundskoleutbildningen ska minskas kontrollerat och gradvis under de följande åren:

• Skolåren 2021–2023: Förskolegruppens storlek är i allmänhet 1 barn i enlighet med det nuvarande förhållandet (13:1 eller 7:21). Undervisningsgruppens storlek för årskurserna 1–2 i grundutbildningen är högst 24 elever och för årskurserna 3–6 högst 27 elever.
• Läsår 2023–2025: Förskoleundervisningens gruppstorlek är enligt gällande dimensionering (1:13 eller 1:7), i regel 21 barn. Lärargruppsstorleken för årskurserna 1–2 i grundutbildningen är högst 23 elever och för årskurserna 3–6 högst 26 elever.
• Från och med läsåret 2025–2026: Förskoleundervisningens gruppstorlek är i enlighet med gällande dimensioner (1:13 eller 1:7), i regel 21 barn. Undervisningsgruppstorleken för årskurs 1–2 i grundutbildningen är högst 22 elever och för årskurs 3–6 högst 25 elever, dock är styrelsens önskan att sikta på i genomsnitt 20 elever i årskurs 1–2.

Eleven har rätt att gå i kvartersskola som kommunen anvisar. Eleven kan dock söka allmän utbildning på annan skola än kvartersskolan i stället för kvartersskolan. En annan skola än en kvartersskola kallas gymnasieskola och en elev som söker till en sådan kallas gymnasiesökande. Likaså kan du söka förskoleundervisning på annan förskoleplats än den som i första hand är anvisad till det barn som deltar i förskoleundervisning.

Elever som söker till gymnasieskola eller förskolebarn som söker gymnasieplats kan endast väljas om det finns lediga elevplatser i skolans undervisningsgrupper eller förskoleplatser efter att alla elever eller barn som deltar i förskoleundervisning har tilldelats primära elevplatser. Inskrivning av gymnasiestudenter sker på visstidsbasis.

Styrelsens ambition är att sikta på i snitt 20 elever i årskurs 1–2. Om elever antas till annan skola baserat på ansökan får sekundärinskrivningen inte öka klassstorleken läsåret 2024-2025 till fler än 23 elever i årskurs 1-2 och 25 elever i årskurs 3-5. Om en elev bosatt i kommunen ansöker om gymnasieplats i samband med antagningen av 1:a klassare, kan han beviljas grundskoleplats, om längden eller faran för hans skolresa inte berättigar honom till skolreseersättning. Från och med läsåret 2024-2025 får inskrivningen av en elev från annan kommun inte öka klassstorleken med mer än 20 i årskurs 1-2. Elever som söker till gymnasieskola och barn som söker till gymnasieplats väljs ut efter andra kriterier än kriterierna för att tilldela närliggande skola eller förskoleplats. Elever som väljs ut till gymnasieskola eller barn som valts ut till gymnasieförskola har inte rätt till skolresebidrag och deras eventuella syskon har inte rätt att komma in i samma skola.

Kriterier för gymnasieinskrivning

Principerna som ska följas vid gymnasieinskrivning i förskoleutbildning och i skolor i årskurs 1-9 i grundutbildningen, i prioriterad ordning, är:

1. Ytterligare elever kan antas till varje skola eller förskoleplats, om de grundläggande undervisningsgrupperna i respektive förskolegrupp eller årskurs inte är fulla efter primärelevintaget (i sekundäransökan högst 23 ämnen i årskurs 1–2 och 25 elever i årskurs 3–5 läsåret 2024-2025 och från och med läsåret 2025 - Från 2026 högst 22 hp i årskurs 1-2 och 25 hp i årskurs 3-5). Den förskoleplats som erhålls avgör inte barnets skolplats vid starten av grundutbildningen.
2. Det totala antalet elever i Kara och Pohjolanrinne skolor får inte överstiga 440 elever (högst 420 allmänbildande elever och 20 särskilda stödelever). 6–9 klasser i Kara och Pohjolanrinne skolor. antalet elever i klasserna kan vara högst 105 allmänbildande elever för varje åldersgrupp. Högst 480 elever kan antas till Harjunrinne skola (max 450 allmänbildande elever och 30 särskilt stödelever). Harjunrinne skola årskurs 6–9. antalet elever i klasserna kan vara högst 112 allmänbildande elever för varje åldersgrupp. Därutöver bestämmer utbildningschefen varje läsår antalet och placeringen av årskurs 6:s grundutbildningsgrupper.
3. Enligt ett annat tungt vägande kriterium enligt expertutlåtandet, t ex hälsotillstånd, elevhälsoskäl, behov av lärandestöd.
4. En elevplats som beviljas gymnasieskola får inte medföra behov av ytterligare resurser.

På en gymnasieförskola eller skola är det alltid elevens vårdnadshavare som står för transportkostnaderna.

Om det råder oavgjorthet mellan de sökande i att ta lektioner eller anslå dem till förskoleundervisning sker urvalet genom lottning till förskoleplats och skola för att garantera likvärdighet. Dragningen genomförs av en kommitté bestående av två skolrepresentanter inbjudna av rektorn. När det gäller förskoleundervisningen omfattar nämnden två förskoletjänstemän och förskolechefen bjuder in de som deltar i lotteriet. Ett protokoll kommer att utarbetas för dragningen.

Om ett barn som deltar i förskoleundervisning byter bostadsort inom staden kan det fortsätta i förskoleutbildning på sin tidigare förskoleutbildning, s.k.
som gymnasieelev fram till slutet av innevarande läsår. Förskollärarens vårdnadshavare tar hand om eventuella transportkostnader.

Om en grundskoleelev byter bostadsort inom staden, kan han fortsätta att gå i skolan vid sin tidigare skola som grundelev till slutet av femte klass, om inte den ändrade längden på skolresan berättigar honom till skolreseförmån. . I Wilma lämnar vårdnadshavaren in en primäransökan om elevinskrivning som godkänns av rektor.

Om en grundskoleelev byter bostadsort längre bort inom staden så att kilometergränsen som berättigar till skolreseersättning överskrids, kan eleven fortsätta att gå i skolan vid sin tidigare skola som gymnasieelev till slutet av femte klass. . I detta fall lämnar vårdnadshavaren in en sekundär ansökan om elevinskrivning i Wilma. Förutsättningen för ett positivt beslut är att vårdnadshavaren står för eventuella skolresekostnader. Om det i den situationen inte är lämpligt för eleven att resa till sin tidigare skola som ligger längre bort, kommer utbildningsanordnaren att omdefiniera grundskoleorten.

Om en mellanstadieelev byter bostadsort inom staden kan han fortsätta att gå i skolan vid den tidigare skolan som grundelev fram till slutet av grundskolan.

En elev eller ett barn i förskoleåldern som bor i en annan kommun kan ansöka om en gymnasieplats eller en skolplats i Riihimäki. En elev kan vara i Riihimäki grundskolas gymnasieelevintag som sökande till grundutbildning eller musikinriktad utbildning. Från och med läsåret 2024-2025 får inskrivningen av en elev från annan kommun inte öka klassstorleken med mer än 20 i årskurs 1-2. I årskurs 3-5 är klassstorleksgränserna relaterade till elevinskrivningen för elever från annan kommun desamma som för övrig gymnasieelevinskrivning.

Ett barn som går i förskola eller en elev i grundläggande utbildning kan väljas ut efter de prioriterade sökandena om det finns lediga elevplatser i förskolan eller i skolans undervisningsgrupper och eleven uppfyller urvalskriterierna för den sökta utbildningsformen (inträdesprov för musikklass). Om en elev som bor i en annan kommun blir antagen som andrahandssökande till förskoleutbildning, grundläggande utbildning eller specialundervisning, ansvarar elevens vårdnadshavare för elevens skolresor och de kostnader som uppstår. Sekundärregistrering får inte kräva ytterligare resurser. Elever utanför kommunen antas till specialklasser i grundskolor endast genom gymnasieantagning, förutsatt att elevens hemkommun har ingått ett avtal eller en betalningsförbindelse till Riihimäki stad.