Förebyggande av mobbning

Varje enhet har utsedda ansvariga personer eller team som samordnar och främjar arbetet mot mobbning. Handlingsplanerna anger rutiner, mål och ansvar för att förebygga och hantera mobbning, trakasserier och diskriminering. Barn, ungdomar och vuxna är bekanta med de gemensamma rutinerna och förbinder sig att följa dem.

Regler utformas tillsammans med eleverna. Det är lättare att förbinda sig till regler som utformats tillsammans i vardagen. Reglerna synliggörs så att de är tydliga för barn och unga och stödjer skapandet av en trygg miljö.

Beteende lärs in genom interaktion. Omtänksam interaktion och upplevelsen av att tillhöra en gemenskap förebygger mobbning. Aktiviteter betonar positiv och respektfull interaktion mellan barn, unga, vuxna och personal.

Mobbning är ofta ett gruppfenomen, vilket gör att stärkandet av gemenskapen är en viktig faktor i förebyggandet. Barns och ungas anknytning till gemenskapen stöds, och en fungerande kultur utvecklas för att stärka positiva jämnåriga relationer och förebygga annat kränkande beteende.

För att en grupp ska kunna utvecklas till en fungerande och samarbetsvillig grupp behövs tid och samarbete. Gruppbildning, att barn och unga lär känna varandra och en trygg och positiv gemenskap stöds kontinuerligt. Gemenskapsandan stärks i samarbete med elevvård och ungdomstjänster.

Genom att stärka deltagande och samarbete erbjuds barn och unga möjligheter att påverka välbefinnandet i sin egen omgivning.

Att förebygga mobbning är allas ansvar. Barn, unga och vuxna har en gemensam förståelse för vad mobbning är och hur man hanterar det. Mobbning uppmuntras att rapporteras till en vuxen, och varje situation tas på allvar.

Eftersom mobbning ofta är relaterad till hela gruppens aktiviteter kan den bäst förebyggas genom att stärka positiv interaktion och delat ansvar inom gruppen. Vuxna föregår med gott exempel i respektfulla möten och trygga interaktioner genom sina egna handlingar. Barn och unga deltar i planering och genomförande av policyer och mål.

Verksamheten följer principerna om en tryggare plats, som främjar allas rätt att behandlas med respekt och jämlikhet.

Rättvis Riksu verksamhetsmodell

Syftet med Reilu Riksu-modellen, som omfattar hela staden, är att tydliggöra arbetssättet för att förebygga och ingripa mobbning. I modellen ligger den största vikten på förebyggande, så att barn och unga kan befinna sig i en miljö som stärker gemenskap, sällskaplighet och framstegen i samspelsförmåga. Instruktioner för ingripande och åtgärder när otillbörligt beteende har blivit uppenbart registreras också i modellen. Uppföljningsåtgärder definieras i nästa steg och de kommer att genomföras om åtgärderna i det första steget inte räcker.

Varje enhet, som skolor, daghem och ungdomslokaler, tar fram en egen verksamhetsmodell utifrån modellen, hur man ska agera på just den enheten för att förebygga mobbning, diskriminering och olämpligt beteende i förväg och när det blir uppenbart. Alla aktörer som arbetar med barn och unga, såsom idrottsföreningar, ungdoms- och kulturorganisationer och kyrkor, är fria att använda verksamhetsmodellen i sin verksamhet. Verksamhetsmodellen är avsedd att registrera den egna enhetens plan för genomförande samt överenskomna praxis, såsom ansvariga personer och sättet att kommunicera med vårdnadshavare.

Modellen är ett långsiktigt arbete för att skapa en trygg miljö. Implementeringen av Fair Taxi-modellen följs upp i samband med stadens välbefinnanderapport, till exempel med hjälp av resultaten från skolhälsoundersökningen och skolvälbefinnandeundersökningarna.

Principer för ett säkrare utrymme

Staden Riihimäki har åtagit sig att följa principerna om ett säkrare utrymme. Principerna för ett säkrare utrymme innebär instruktioner om hur man ska vara hänsynsfull och uppskatta alla i utrymmen och evenemang.

Vi är alla olika. Våra egenskaper är ålder, etniskt ursprung, medborgarskap, språk och kultur, religion, tro, åsikt, politisk syn, familjeform, könsidentitet, sexuell läggning, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, social status, ekonomisk status och andra individuella faktorer, t.ex. hudfärg, kroppsstorlek eller tillhörighet till neurospektrat. Dessa principer har tagits fram för att varje deltagare ska känna sig så bra, välkommen och trygg som möjligt.

Guide till förberedelse och användning av principerna för ett säkrare utrymme

• Det är bra att ha principerna för ett säkrare utrymme utarbetade i varje organisation som anordnar evenemang eller andra aktiviteter. Sådana arrangemang och anläggningar omfattar till exempel kulturevenemang, fritidsaktiviteter, hobbyverksamhet, ungdomsanläggningar och föreningsverksamhet.
• En enda riktlinje för säkra utrymmen fungerar inte överallt. Varje organisation bör utveckla sina egna principer för säkra utrymmen som bäst passar deras eget utrymme eller evenemang. Nedan kan du ladda ner en anpassningsbar poster med principerna för ett säkrare utrymme.
• Det viktiga är att principerna för en tryggare plats tas fram tillsammans av alla – barn, unga och vuxna samt kunder, anställda och volontärer.
• När de gemensamt utarbetade principerna är klara bör de vara kända för deltagarna. Du kan informera om principerna för ett säkrare utrymme, till exempel på webbsidor, evenemangsinbjudningar och affischer.
• En kontaktperson ska finnas antecknad i principerna för ett tryggare utrymme, som deltagaren kan kontakta om principerna inte har implementerats eller om återkoppling önskas. Kontaktpersonen övervakar förverkligandet av principerna för ett säkrare utrymme i evenemanget eller utrymmet och ingriper vid överträdelse av dem.