På Riihimäki diskuteras internationaliseringens utmaningar och möjligheter konstruktivt

Hundratals människor som flytt kriget i Ukraina har flyttat till Riihimäki från mottagningscentren och bildar ett stort ukrainskt samhälle i staden, som fortfarande växer.

Dessutom har Tavastehus yrkeshögskola (HAMK) startat två nya internationella studieprogram på sitt campus i Riihimäki, vilket har återspeglats i ankomsten av internationella studenter och deras familjer till vår stad. Det årliga befolkningstillväxtmålet på 0,2 % som fastställts av kommunfullmäktige har överskridits tack vare invandringen. Och tillväxten fortsätter.

Statistikcentralen publicerade för ett tag sedan en egen prognos över den demografiska utvecklingen i vårt land. Budskapet var tydligt. Fler människor dör än vad som föds och den interna migrationen är koncentrerad till storstäderna. Frågan är hur staden Riihimäki planerar att svara på de utmaningar och möjligheter som befolkningens internationalisering medför?

Kommunfullmäktige ser internationalitet som en verklig möjlighet

Diskussionen om internationalitet startade vid Riihimäki kommunfullmäktiges seminarium den 24-25. Oktober 2024. Befattningshavarnas positiva uppfattning om seminariet och dess internationalitetsworkshop var att stadens högsta beslutande organ, oavsett partibakgrund, ser internationalitet i Riihimäki som en verklig möjlighet och en speciell konkurrensfördel jämfört med andra städer i samma storlek. Kommunfullmäktige diskuterade det politiskt känsliga ämnet analytiskt och särskilt med fokus på Riihimäkis synvinkel. Internationalisering handlar inte bara om befolkningstillväxt, utan det innebär också negativa fenomen som vi måste kunna diskutera lika bra som allt det positiva som har med internationalisering att göra.

På rådsseminariet visades utarbetandet av det internationella Riihimäki-handlingsprogrammet. Det var satt som mål att staden börjar arbeta med ett tvärgående internationaliseringshandlingsprogram, där alla möjligheter och utmaningar lyfts fram och vi tillsammans funderar på vilka medel vi kan fortsätta att vara föregångare inom – ur synvinkel hållbar tillväxt.

Internationaliseringen ger tillväxt och garanterar att effekterna av den snabbt försämrade underhållskvoten förblir så små som möjligt. Samtidigt måste vi dock fundera på hur vi tacklar utmaningarna med regional segregation, rasism, integration av barn och unga och barnfamiljer, hur vi anställer mest effektivt och särskilt hur vi säkrar ett bra liv för alla som flyttat till Riksuu.

Frågan om små och medelstora företags öde att locka internationella experter

Staden Riihimäki har erkänt värdet av internationell rekrytering för företag och regionens vitalitet. Staden ger stöd till företag i regionen i internationella rekryteringsprocesser och producerar högkvalitativa bosättningstjänster för internationella experter och studenter och deras familjer. Den nyss publicerade rapporten från E2 Research Institute målar upp attraktionen av internationella talanger som en fråga om till och med små och medelstora företags öde inom en snar framtid. Rekrytering av utländsk arbetskraft är en stor möjlighet för små och medelstora företag. Vi behöver en öppen dialog med företag och utbildningsinstitutioner så att vi kan höra allas behov och tankar.

Erkännandet av staden Riihimäki har utvecklats i ljuset av resultaten av varumärkesforskningen i positiv riktning under de senaste fem åren. Så vi har attraktion. Att hålla makten kring temat internationalitet skapar en verklig utmaning för oss. Först och främst måste internationella experter och studenter få de bosättningstjänster och andra bastjänster de behöver, men det viktigaste är att de känner sig välkomna till staden. Vi behöver alla riksubor, företag, föreningar, klubbar, det vill säga oss alla.

Riihimäki är känt på många olika internationella arenor och var och en av oss har sin egen roll i denna uppgift. Entreprenörer behöver kompetent arbetskraft, staden behöver fler människor, idrottsföreningar behöver fler entusiaster, museer behöver mer publik. Alla dessa mål stöds av internationalisering och det är en gemensam fråga för oss alla.

Jouni Eho, borgmästare
Juha Hiltunen, integrationschef