Observera: Maskinöversättning
Detta är en maskinöversättning gjord med Google Translate. Syftet är att ge läsaren en allmän uppfattning om sidans innehåll. Du kan kontrollera den ursprungliga språktexten för att verifiera innehållet.
De största ökningarna av trafikvolymer är regionalt riktade mot Kantatie 54 och Valtatie 3. Den största bullerkällan sett till vägtrafiken är Helsinginväylä (Vt3), men det finns inga stora bostadsområden i det drabbade området av motorvägen. När det gäller Lahdentie kommer bullernivåerna att öka i takt med att trafikvolymerna ökar, särskilt i Lemmenmäki- och Kirjausområdet. I tätorten ökar bullernivåernas ökning och antalet bullerexponerade t.ex. I influensområdet Pohjoise rajkatu, Kokonkatu och Vanhan Kormuntie. Vad gäller resten av väg- och gatunätet är bullerutsatta bostadsfastigheter relativt jämnt fördelade i stadens bebyggelse. I dagsläget är 55 1977 personer utsatta för 2035 dB vägtrafikbuller under dagen och i situationen 2270 50 XNUMX personer. Antalet personer som bor i områden som överstiger riktvärdet på natten på XNUMX dB är klart mindre.
När det gäller vägtrafiken ökar antalet personer som utsätts för buller. Vid en utvärdering av bullersituationen kan konstateras att antalet bullerexponerade har ökat mer än vad som beräknats under 2008. Orsaker till ökningen av antalet personer som exponeras för buller är t.ex. förändringar i markanvändning, mer detaljerade trafikprognoser och avancerade beräkningsmetoder.
Järnvägsavsnitten Helsingfors-Riihimäki och Riihimäki-Lahtis är ganska tätbefolkade. När det gäller järnvägstrafiken är natten mer betydande vad gäller buller. I de områden där bullret från tågtrafik nattetid överstiger riktvärdet bor cirka 740 personer i nuläget och cirka 2035 personer i prognosläget 800.
När det gäller järnvägstransporter är antalet utsatta i stort sett detsamma, med en mycket måttlig ökning. Jämfört med 2008 års rapport har prognostiserade volymer för godstrafik och stadstrafik minskat. Järnvägstrafikens smidighet har dock förbättrats och hastigheterna på stationen är högre för passerande tåg.
De flesta av Riihimäkis bullerskärmar är bullerskärmar. Vallarna är huvudsakligen byggda för att motverka trafikbuller från järnväg, med en total längd på cirka 2 km. Baserat på bullerberäkningar har bullernivåerna på vallarna sänkts avsevärt. Dessutom finns det för närvarande två bullerstängsel i Riihimäki-området på VI Oksasenkatu och Karankatu. I prognosläget beaktades, förutom nuvarande bullervallar, bullerstängselplaner på Kirjaustie och Virtakatu.
I 2008 års bullerutredning beskrivs en bullerbekämpningsplan som närmare granskar tre vägtrafik- och fyra trafikbullermål. I ett objekt togs hänsyn till bullereffekten från både väg- och järnvägstrafik.
I bullerundersökningen 2008 undersöktes tysta områden i Riihimäki stadsområde. Stora delar av Riihimäki-området kan klassas som tyst. Tysta områden finns framför allt i de västra och norra delarna av staden, samt i en del av området mellan Helsinginväylä och stambanan. Baserat på bullerberäkningar och boendeundersökningar verkar det som att upplevelser av tystnad vanligtvis erhålls i områden som är lättillgängliga (nära) eller som har annat rekreationsvärde, till exempel genom vattendrag eller goda friluftsmöjligheter. I en växande stad bör uppmärksamhet ägnas åt lämpligheten av närliggande rekreationsområden och deras trevliga ljudlandskap.
Riihimäki bullerundersökning avslutades 2019. Syftet med arbetet var att uppdatera den 2008 års bullerkartläggning. Arbetet avslöjade bullersituationen i Riihimäki och antalet invånare som bor i bullerområdena.
I den beräknade studien kartlades bullersituationen i Riihimäki i termer av väg- och järnvägstrafikbuller. Situationen för andra bullerkällor bedömdes generellt utifrån befintlig information.
Kartläggningen av bullersituationen gjordes utifrån både nuläget och det förutspådda läget 2035. I kartläggningen av bullersituationen har både dag- och nattljudnivåer undersökts. En mer detaljerad bullerskyddsplan togs fram och under 2008 kartlades tysta områden.
Tf. miljöchef
Uppgiftsområdet Livskraft
Hantering av miljöskyddsområdet, utvecklingsprojekt, övervakning av miljöns tillstånd, nya miljötillstånd, vattenskydds- och naturvårdsfrågor (miljötillstånd och registreringar för industri och avfallshantering, miljöskyddsföreskrifter, naturstigar, Siisti Riksu)
Kontakt
Kontakt