Luftkvalitet

I en nyss avslutad studie undersökte Meteorologiska institutet luftkvalitetseffekterna av biltrafik, energiproduktion och industri i Riihimäki med hjälp av diffusionsmodeller på uppdrag av staden. Effekterna av vedeldning i hushållen på luftkvaliteten undersöktes också. Enligt studien är luftkvaliteten i Riihimäki för det mesta god, men det finns regionala och tidsmässiga variationer i halterna. Luftkvaliteten är särskilt god på landsbygden längre från centrum och på trafikerade trafikleder. Då och då kan luftkvaliteten försämras längs Riihimäkis mest trafikerade genomfartsleder och i tätbebyggda småhusområden.

Luftkvaliteten påverkas mest av utsläpp från biltrafik, gatudamm, vedeldning i bostadshus och långväga transporter av små partiklar.

• Den mest betydande effekten på Riihimäkis kvävedioxidhalter är utsläppen från biltrafiken.
• Koncentrationerna av respirabla partiklar ökar särskilt under gatudammsäsongen i närheten av trafikerade genomfartsleder. Bildandet av höga koncentrationer av inandningsbara partiklar kan påverkas avsevärt av gatuunderhåll på vintern och snabb borttagning av sand och dammbindning.
• Långväga transport och bakgrundskoncentrationer orsakar de flesta av de små partikelkoncentrationerna.
• Bland utsläppskällorna orsakar hushållsvedeldning och biltrafik en betydande ökning av finpartikelhalterna i småhusområden och i det område som påverkas av körfält.
• Å andra sidan är effekten av energiproduktion och industriutsläpp på luftkvaliteten i andningshöjd liten, eftersom utsläppen huvudsakligen släpps ut från höga skorstenar, där de sprids och späds ut effektivt.

Halterna av kvävedioxid, små partiklar och respirabla partiklar i Riihimäki understiger gränsvärdena för luftkvalitet. Dagsgränsvärdet för respirabla partiklar överskrids inte, men dygnshalterna kan överskrida gränsvärdesnivån flera gånger under året. Världshälsoorganisationen WHO:s riktvärden för små partikelkoncentrationer överskrids, vilket främst beror på långväga transport av små partiklar. Gränsvärden syftar till att minska eller förhindra skadliga effekter på hälsa och miljö.

Meteorologiska institutet mätte luftkvaliteten i Riihimäkis centrum i maj-oktober 2016. Enligt mätresultaten var luftkvaliteten generellt sett god sett till partikelhalterna.

Uteluftens partikelkoncentrationer som uppmätts i Riihimäkis centrum var typiska för en stad av Riihimäkis storlek. De uppmätta koncentrationerna av respirabla partiklar föll klart under det riktvärde för luftkvalitet och gränsvärde som angivits för partikelkoncentrationer under granskningsperioden.

Biltrafikens avgasutsläpp och gatudamm från trafiken hade störst inverkan på koncentrationerna av respirabla partiklar som uppmätts i Kolmiopuisto. I mätningarna kunde ingen påverkan från energiproduktion och industrianläggningar på partikelkoncentrationer observeras. I genomsnitt observerades de högsta koncentrationerna av respirabla partiklar i lugnt väder, när utspädningen av avgasutsläpp och partikelutsläpp orsakade av dammning är svag nära markytan och koncentrationerna kan stiga till högre än normala nivåer.

Ett luftkvalitetsindex beräknades utifrån koncentrationerna av respirabla partiklar som uppmätts i Riihimäki Kolmiopuisto, som beskriver den rådande luftkvalitetssituationen på en femgradig verbal skala: bra, tillfredsställande, undvikande, dålig och mycket dålig. Som beskrivs av indexet var luftkvaliteten i Riihimäki god eller tillfredsställande under nästan hela mätperioden. Luftkvaliteten var dålig bara en dag, och inga mycket dåliga luftkvalitetssituationer observerades i maj-oktober. Den dåliga luftkvalitetssituationen orsakades troligen av lokalt damm som orsakats av rivningsplatsen för en närliggande byggnad.

Meteorologiska institutet mätte på Tavastgatan från 1 till 2005 mars 30. I maj 2006 användes en kontinuerlig partikelkoncentrationsanalysator för att detektera så kallade partiklar med en diameter på mindre än 10 mikrometer. koncentrationer av respirerbara partiklar. En rapport om mätningarna, Mätningar av respirerbara partikelkoncentrationer, har publicerats.

Enligt resultaten var luftkvaliteten i centrum av Riihimäki på Tavastgatan dålig eller till och med mycket dålig varje dag i mars-april 2005. Riktvärdet för den dagliga koncentrationen av respirabla partiklar, 70 µg/m³, överskreds under båda de ovan nämnda månaderna. Sommaren - oktober 2005 höll sig tim- och dygnskoncentrationerna av respirabla partiklar på en relativt låg nivå under större delen av tiden. I december 2005 uppmättes basnivån som representerar koncentrationen av inandade partiklar genom snö på Tavastgatan under förhållanden där gatudammet hade liten effekt på mätresultaten. Partikelhalterna i mars-april 2006 var betydligt lägre än under vårsäsongen 2005 och i början av maj något högre än 2005. Luftkvaliteten i Riihimäkis centrum var klart bättre vad gäller partikelhalterna under våren 2006 än föregående år. Det förbättrade resultatet påverkades av det effektivare avlägsnandet av sandblästring.

Partikelhalterna i Riihimäkis centrala område påverkas mest av gatudamm som lyfts upp från marken av trafik och vind, samt städningen av gatorna från vintersandblästring, som togs ungefär samtidigt som den tydliga ökningen och toppkoncentrationer observerade i närheten av mätpunkten. Studien visade att inverkan av andra partikelutsläppskällor än gatudamm och trafikavgaser på koncentrationen av respirabla partiklar i Riihimäkis centrum är mestadels marginell under vårens dammsäsong. Utsläpp från lokal energiproduktion och industri samt långväga partikelutsläpp från andra delar av Finland och utomlands orsakade endast en mycket liten bakgrundskoncentration till partikelhalterna i stadskärnan.

Luftföroreningarnas effekter på miljöns tillstånd studerades i Kanta- och Päijät-Tavastland med hjälp av bioindikatorer i 304 forskningsområden, varav 13 i Riihimäki. Tallstamlavar, tallkronans tillstånd, grundämneshalter av mossor, barr och humus samt dioxin- och furanhalter i humus användes som indikatorer. Studien finansierades av regionens kommuner och regionförbund samt de anläggningar som orsakar luftutsläpp. Studien koordinerades av Tavastland ELY Centre och Nab Labs Oy ansvarade för genomförandet av studien.

Effekterna av luftföroreningar var tydligast i bioindikatorerna i de mest belastade områdena. I spridda områden var effekterna milda. Lavarnas tillstånd försämrades och antalet lavarter minskade på grund av industriverksamhet, energiproduktion, avloppsrening och avloppsreningsverk i området. Effektens styrka berodde väsentligt på utsläppshöjden: utsläpp som sprids genom höga skorstenar späds kraftigt ut i luften och orsakar inte lika stark lokal belastning som utsläpp från låga.

Utifrån studien var luftkvaliteten i området i genomsnitt densamma som på andra håll i Finland. I Kanta-Tavastland har t.ex. skadegraden på ringorm ökade medan förekomsten av alger minskade jämfört med 2002. Mosans kvicksilverhalt samt kadmium- och blyhalten i humus minskade, men kopparhalten ökade. Områdets emissionsbelastning beskrevs bäst av metallkoncentrationerna av mossa och humus. Höga metallhalter observerades särskilt i Heinola Myllyojas forskningsområde och Riihimäki. De uppmätta bly- och kromhalterna i mossan var högre i området än i referensmaterialen på andra håll i Finland, högre medelhalter observerades för krom, koppar, bly, vanadin och nickel än i humusreferensmaterialen. Metallbelastningen i Riihimäki-området återspeglades i metallhalterna av humus och mossa, som var de högsta för flera metaller i Haapahuhta-området.

I en studie som avslutades i början av 2011 analyserade Meteorologiska institutet luftkvalitetseffekterna av biltrafik, energiproduktion och industri i Riihimäki med hjälp av diffusionsmodeller. Studien tog inte hänsyn till eventuella störemissioner från anläggningar, som lokalt kan orsaka höga korttidskoncentrationer.

Enligt studien är luftkvaliteten i området generellt sett god, men luftföroreningskoncentrationerna kan ibland stiga längs de mest trafikerade trafiklederna;

• Biltrafik och långväga transporter orsakar merparten av halterna av kvävedioxid och respirabla partiklar i utomhusluften i Riihimäki.
• Partikelhalter orsakade av biltrafik är höga, särskilt under den torra vårdammsäsongen i mars–april, då partikelhalterna, förutom avgasutsläppen, starkt påverkas av damm som stiger upp från vägbanan.
• De högsta koncentrationerna av kvävedioxid och respirabla partiklar förekommer längs motorvägen (vt 3), i dess korsningsområden och längs huvudgatorna i stadens centrum.
• Koncentrationerna minskar klart när avståndet från de mest trafikerade trafiklederna och från Riihimäkis centrum ökar.
• Med sina nuvarande utsläpp orsakar energiproduktion och industri endast en mycket liten ökning av halterna av kvävedioxid och respirabla partiklar i utomhusluften, eftersom utsläpp från höga höjder effektivt späds ut.

Koncentrationerna av kvävedioxid och respirabla partiklar understiger de gränsvärden som satts för att skydda hälsan i områden där människor bor eller vistas. Men i delar av Riihimäkis centrum och längs de mest trafikerade trafiklederna kan luftföroreningskoncentrationerna överstiga luftkvalitetsriktlinjerna. Riktvärden används för att förebygga skador på hälsa och natur.