Konstruktion av ett geotermiskt system

Geotermiska uppsamlingssystem inkluderar en energikälla, jordkrets och vattenförekomst.

I stads- och platsplaneområdet är en energikälla vanligtvis det enda alternativet som värmekälla bland markvärmeuppsamlingssystem. Ytan som stadsdelen kräver i ett vanligt småhus är cirka 1 000–2 000 kvadratmeter. Byggnader kan inte byggas ovanpå insamlingsledningen. Ett område som plöjs på vintern är inte heller lämpligt för området för uppsamlingsledningen. Mark får inte byggas i områden där grundvatten bildas. Ledningen som ska läggas i vattensystemet kräver tillstånd av ägaren av vattenområdet och en vattenbyggnadsanmälan till ELY-centralen samt eventuellt tillstånd av regionförvaltningsverket.

De rekommenderade minimiavstånden från energibrunnens borrhål till olika mål visas i tabellen nedan.

¹ avståndet beror på kvaliteten på jorden, djupet på diket och rören som ska placeras i diket
² vid vinkelborrning, se miljöguiden

• Energibrunnens avstånd ska vara minst 7,5 m från grannarnas gränser. Med skriftligt medgivande av grannen kan energibrunnen byggas närmare gränsen. Om brunnarna byggs närmare varandra än de rekommenderade avstånden ska ett expertutlåtande om brunnarnas funktion bifogas tillståndsansökan.
• Vid borrning av ett diagonalt hål som sträcker sig åt sidan av en grannfastighet rekommenderas att förutom samtycke inrättas ett fastighetsservitut som säkerställer ägarbyten. Det sneda borrhålet får dock inte sträcka sig in i gatuområdet eller det allmänna området.
• Inför byggnationen bör det avgöras om det är ett grundvatten eller annat specialområde.
• Före byggnationen bör platsen för tappvattenbrunnar och andra energibrunnar i närområdet fastställas.
• Innan byggandet är det nödvändigt att ta reda på om det eventuellt finns kablar, grottor eller tekniska system under jord (ansvaret för den som utför projektet).
• Innan arbetet påbörjas ska grannarna informeras tillräckligt tidigt om bland annat buller, damm och beräknad arbetstid.

• Ansökningsblankett: i ansökan ska en geotermisk konstruktör anges som måste ha tillräcklig erfarenhet och utbildning inom termisk ekonomi och konstruktion.
• En förklaring av sammansättningen och mängden av värmeöverföringsmedlet och tillsatser som används i uppsamlingsledningen.
• Utlåtande om byggarbetsplatsens ägande-/ledningsrätt.
• Grannsamrådsblanketter från de fastighetsägare vars gräns är mindre än 7,5 m från energikällan.
• Samtycke från staden Riihimäki, om avståndet till energikällan är mindre än 4,0 meter från gränsen som gränsar till gatuområdet eller tomtens allmänna område.
• En situationsplan som visar avståndet mellan energibrunnen eller brunnarna och tomtens omedelbara gränser samt bindningsmåtten som anger platsen från en känd punkt. Dessutom måste borrvinkeln noteras om energibrunnens borrvinkel avviker från vertikalplanet. Även hushållsvattenbrunnar på närliggande fastigheter ska vid behov visas på situationsplanen. Om en jordslinga används för värmeuppsamling ska dess placering och rörledningens längd visas på situationsplanen.
• Kartutdrag.
• Eventuella andra handlingar relaterade till förfarandetillståndet, såsom en fullmakt och ett utdrag ur protokollet.

Om byggandet av ett bergvärmesystem även kräver annat tillstånd än det som krävs enligt bygglagen, kan information om de dokument som krävs för att ansöka om dem fås från den myndighet som beviljar tillståndet i fråga.

Bygglovsbeslutet för byggande av ett bergvärmesystem innehåller ett villkor för att slutbesiktning ska genomföras. Beställ en slutbesiktning från byggnadstillsynsmyndigheten under tillståndets giltighetstid. Bygglovet är giltigt i fem år efter att det vunnit laga kraft.

Senast vid slutbesiktningen lämna in genomföranderapporten för energikällan eller underjordisk ledning till byggnadstillsynsmyndigheten, vilken ska innehålla minst följande information:

• brunnens eller tomtmarkens läge, om det inte är så som anges i ansökan
• borrentreprenör (energibrunn)
• brunnens totala djup och riktning och längden på markborrningen (energibrunnen)
• skyddskonstruktioner.

Bifoga informationen om energikällan eller landskapet till fastighetens drift- och skötselanvisningar.

Vid byte av värmeöverföringsmediet i jordvärmesystemet med ett nytt ska det gamla värmeöverföringsmediet behandlas som farligt avfall.

Om en oljetank som tidigare varit i bruk tas bort vid övergången till ett jordvärmesystem ska räddningstjänsten underrättas och de föreskrifter som ges i oljeeldningsförordningen och Riihimäki stads miljöskyddsföreskrifter ska följas.

Grovt stenmaterial och slam som bildas av vatten och fast material som genereras vid borrning av en energikälla ska hanteras på ett sådant sätt att det inte skadar miljö eller grannar. Aggregat eller slam får inte som sådant ledas direkt ut i en vattenförekomst (bäck, damm, sjö) eller i det allmänna avloppsnätet. Om slam leds ner i marken på den tomt som ska borras, ska det göras på ett sådant sätt att det inte orsakar vattentäthet på granntomten eller igensättning av diken. Ballasten ska förvaras under arbetet på ett sådant sätt att det inte blåser damm med vinden eller sprids okontrollerat ut i miljön som slam med regnet.

Som värmeöverföringsmedel i det geotermiska systemet bör ett ämne som är så ofarligt som möjligt för miljön, såsom etanol, användas. Eventuellt läckage av värmeuppsamlingsrör kan orsaka grundvattenföroreningar. För att förebygga risken för föroreningar bör grundvattenskadliga föreningar, till exempel etylen eller propylenglykol eller metanol, inte användas som värmeöverföringsmedel.

Den direkta tillgången av ytvatten till grundvattnet måste förhindras av ordentligt tätade brunnskonstruktioner.

Överföring av potentiellt radonhaltig luft i berggrunden genom rörgenomföringarna från energibrunnen till bostadsutrymmena ska förhindras genom att täta genomföringarna med lämpliga elastiska tätningsmedel.